Logården
Logården är Kungliga slottets trädgård, med skulpturer, dammar och formklippta häckar – allt präglat av sann trädgårdsperfektion. Den lilla trädgården går att besöka vid speciella tillfällen.
Om namnet Logården kommer från 1600-talets lagring av lod och kanonprojektiler eller från när slottet Tre Kronor hade vilda djur här, bland annat lodjur, är osäkert. Idag är det namnet på Kungliga slottets sobra trädgårdmiljö, en plats för högtidliga ceremonier och festliga evenemang.
Slottets paradentré
Som Kungliga slottets entré mot vattnet har Logården stor representativ betydelse. Vid vissa statsbesök och kungliga bröllop har landstigning från kungaslupen Vasaorden till Logårdskajen skett med paradentré via Logården in till slottet.
Nedre Logårdstrappan och terrassmuren byggdes 1757, troligen efter slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y.:s ritningar från 1713. Under Gustav III:s tid ritade Fredrik Magnus Piper ett förslag på en strikt barockpark, men parken blev inte klar förrän efter kungens död 1792. Några år senare förvandlades Logården till en lummig engelsk park i miniformat. 1820 lät Karl XIV Johan rusta upp Logårdsmurarna och nedre Logårdstrappan.
Trädgårdsperfektion i 1930-talstappning
Den trädgårdsanläggning med barockkaraktär som vi ser idag skapades av Ivar Tengbom i samarbete med Rudolf Abelin 1930. Då försågs trädgården med terrasser, trappsteg, stramt klippta häckar och pyramidformade almar och långsmala dammar. Logården är den av de kungliga trädgårdarna och parkerna som bäst har bevarat en tydlig karaktär från 1900-talets första årtionden.
Toppbilden: De vita marmorurnorna köptes in i Italien av Gustav III, tillsammans med en mängd skulpturer. Skulpturerna finns idag i Gustav III:s antikmuseum i den nordöstra slottsflygelns bottenvåning. Foto: Raphael Stecksén
Nationaldagsfirandet 2021 avslutades med Arméns musikkårs tapto på Logården. Foto: SVT