Minnesmärkenas park

Kungliga Djurgården är Sveriges mest besökta rekreationsområde. Platsen är således mycket passande för nationella minnesmärken och ett stort antal har också fått sin hemvist här.

Minnesvården efter flodvågskatastrofen 2004

Minnesmärket efter flodvågskatastrofen i Sydostasien ligger vid Blockhusudden på Södra Djurgården. Ett naturskönt utflyktsmål med utsikt över Stockholms inlopp – i direkt kontakt med oceanerna – och en värdig minnesplats för att hedra de cirka 225.000 personer som omkom, varav 543 svenskar.

"Konstverket vill förmedla de energier som uppstår när naturens krafter sätts i rörelse och naturens förmåga att läka sår efter plötsliga händelser."

Minnesmärket som tillkom på Regeringens uppdrag invigdes av kung Carl XVI Gustaf den 5 juni 2018 och är format av den danska konstnären Lea Porsager. Det togs fram av Statens konstråd och Statens fastighetsverk i samverkan med Djurgårdsförvaltningen. På Statens fastighetsverks webbplats beskrivs verket:

”Konstverket ’Gravitational Ripples’ utgår från de pulserande rörelser som är en del av allt liv i universum, både i mikro- och makroformat. Konstverket vill förmedla de energier som uppstår när naturens krafter sätts i rörelse och naturens förmåga att läka sår efter plötsliga händelser. Platsen är formad som en spiral av vallar som stiger ur marken. Samma typ av dubbelspiral, Fibonaccispiralen, återfinns i naturen, i galaxer, i snigelhus och i solrosor. Minnesvårdens form smälter väl ihop med landskapet och ger utrymme för många olika upplevelser och känslor. I minnesvårdens centrum finns två ovala formationer, en av dem har ingraverade namn på omkomna i flodvågskatastrofen.”

Gravitational Ripples nominerades till Sveriges Arkitekters Landskapsarkitekturpris 2019.

Estoniaminnesvården

Minnesmärket som hedrar offren i Estoniakatastrofen 1994 ligger intill Galärvarvskyrkogården på Södra Djurgården. Det utfördes på regeringens uppdrag av den polske skulptören Miroslaw Balkas och invigdes av talman Birgitta Dahl på treårsdagen av förlisningen den 28 september 1997.

"Deras namn och deras öde vill vi aldrig glömma.”

Monumentet består av granitmurar, i form av en triangel med ingång från havssidan. I mitten står ett träd med en järnring med förlisningsplatsens koordinater. På murarna finns namnen på de omkomna, med undantag för dem vars anhöriga avböjde, samt texten:

”Natten till den 28 september 1994 förliste och sjönk färjan M/S Estonia på resa från Tallinn till Stockholm. I katastrofen på Östersjön omkom 852 människor. De hade sina hemorter i Sverige, Estland, Lettland, Ryssland, Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Litauen, Marocko, Holland, Frankrike, England, Kanada, Vitryssland, Ukraina och Nigeria. Deras namn och deras öde vill vi aldrig glömma.”

Frihetens port

Under andra världskriget flydde 30.000 balter till Sverige, merparten 1944 undan Röda armén. Många av dem var ester och för att hedra 50-årsminnet av deras flykt och för att tacka Sveriges folk reste ester och estlandssvenskar ett minnesmärke på Manilla holme. Det invigdes av kung Carl XVI Gustaf den 7 oktober 1994 och i sitt tal sa Kungen:

”Låt frihetens port stå till minne av det estniska folkets tappra kamp för demokrati och rättvisa. Låt detta monument stå som ett tecken på närheten mellan våra två folk.”

Monumentet är en åtta meter hög granitportal med en smal spinga i mitten och upphovsman är den estniske skulptören Matti Varik. På porten står:

”Må denna frihetens port bära vittnesbörd om Sveriges humanitet och tolerans gentemot dem som sökte frihet i en ond tid och om folkgrupper som fann ett nytt hem här.”

FN-monumentet

Sedan kriget har över 80.000 svenskar gjort FN-tjänst. Över 80 av dem har stupat eller omkommit utomlands. För att hedra dem reste Försvarsmakten med flera ett monument vid vattnet nedanför Sjöhistoriska museet. Det invigdes av kung Carl XVI Gustaf den 24 oktober 1995 på 50-årsdagen av Förenta Nationernas grundande. Minnesmärket skapades av skulptören Liss Eriksson i brons och granit och bär texten ”I fredens tjänst”.

Veteranmonumentet

För att hedra all militär och civil personal som deltagit i nationella eller internationella humanitära och fredsbevarande operationer tillkom på Regeringens uppdrag ett veteranmonument intill FN-monumentet. Det invigdes av kung Carl XVI Gustaf på Veterandagen den 29 maj 2013.

Monumentet skapades av skulptören Monika Larsen Dennis och visar en två meter hög knopp i marmor, placerad på en plattform i terrazzo med intarsia av stål. Verket kallas Restare från latinets ”restare” – att stanna, vila, finnas kvar. Fångat av Lars O Ericsson i dikten Krigarens vila (utdrag):

”Kriga för fred – freda för krig
Heroer – var och en efter sitt mått
Värnat, kämpat
Ibland fallit
Inte sällan smält sin lycka för andra
Visat oss måttet – bräddfullt
Beslutsamt flöjlarnas motsats
Svårböjlig vilja, fördolt mod
Inte så neutrala att de avstod
Allt i vårt ställe
Varför gälden är vår
Krigaren må vila”

Veterandagen

Vid dessa monument högtidlighålls Veterandagen årligen den 29 maj år för att hedra alla dem som deltagit i militära och civila operationer – i fredens tjänst. Den 29 maj 1948 undertecknades den resolution som ledde till FN:s fredsinsats i Palestina, den första i sitt slag. Till minne av detta blev dagen International Peacekeepers Day, i Sverige Veterandagen. Den fick statsceremoniell status 2011 och är sedan 2018 även allmän flaggdag.

Folke Bernadottes byst

En av dem som deltog i FN:s första fredsoperation i Palestina var greve Folke Bernadotte. Han var FN:s förste medlare och mördades under detta uppdrag 1948. Han bodde på Dragongården, strax intill Etnografiska museet och 2010 restes en byst av den norska skulptören Solveyg W Schafferer till hans minne vid viken nedanför. Intill bysten invigdes Folke Bernadottes bro 2019, ritad av &Rundquist Arkitekter.

Kvinnan i Fredsarbetet

På Kärleksudden, mittemot Diplomatstaden, invigde UD:s Ann Berne den 16 juni 2016 statyn Kvinnan i fredsarbetet. Den initierades av Svenska Läkare mot Kärnvapen och skapades av skulptören Peter Linde. En kvinna med öppen famn kröner en sockel med avbildningar av Alva Myrdal och Inga Thorsson, svenska nedrustningsförhandlare m.m. Verket tillägnas alla kvinnor, kända som okända, som verkat och verkar för fred.

Toppbilden: 'Gravitational Ripples' på Kungliga Djurgården – minnesvården efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004. Foto: Anders Wiklund/TT