Slottets salar

Gripsholms slott inrymmer fyra sekel av inredningar och konst. Slottet uppfördes på 1500-talet och utgjorde då en del av det nationella försvarssystemet.

Slottet uppfördes även som en representativ bostad för renässansfursten Gustav Vasa.

Den stora Rikssalen med sitt målade tak och sina helfigursporträtt av Gustav Vasa och hans samtida europeiska regenter förmedlar en god bild av den ursprungliga miljön på Gripsholm.

Slottets mest berömda 1500-talsgemak är Hertig Karls Kammare som är en av landets mest välbevarade interiörer från denna epok.

Stormaktstiden

Under stormaktstiden disponerades Gripsholm som änkesäte av drottningarna Maria Eleonora (änka efter Gustaf II Adolf) och Hedvig Eleonora (änka efter Karl X).

Hedvig Eleonora lät genomföra betydande om- och tillbyggnader, bland annat Drottningflygeln. 

Gustav III

En ny glansperiod upplevde slottet under Gustav III:s tid i slutet av 1700-talet. Då inreddes den mycket exklusiva slottsteatern i ett av slottets runda renässanstorn.

Teatern är en av Europas mest välbevarade 1700-talsteatrar. Då skapades också Gustav III:s Runda salong som blev en motsvarighet till Gustav Vasas Rikssal.

Besökaren kan i runda salongen se porträtt på Gustav III och hans samtida regentkollegor. 

Nationellt uppvaknande

Under 1800-talet väckte slottet starka nationella känslor och kom att betraktas som ett nationalmonument.

Möbler och konstföremål av hög historisk dignitet fördes från de olika kungliga slotten till Gripsholm för att förstärka den nationella karaktären.

Vid århundradets slut genomfördes en mycket omdiskuterad restaurering av slottet och enligt kritikerna försökte man göra slottet "aendnu gamblare".

Svenska statens porträttsamling

Slottet är också internationellt känt för sin enastående porträttsamling – den svenska statens porträttsamling – med porträtt på betydande svenskar från Gustav Vasas dagar ända fram till vår egen tid. 

Toppbilden: Audienssalen på Gripsholm. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungligaslotten.se