Mattkonst i kungliga rum

Genom tiderna har kungafamiljen uppmärksammat och stöttat svenskt konsthantverk. Märta Måås entreprenörskap är ett exempel. Redan 1924 tilldelas hon medaljen Litteris et Artibus, vid tiden den förnämsta utmärkelse en kvinna kan få.

Märta Måås-Fjetterström, textilkonstnär, formgivare och kvinnlig entreprenör, ville göra ”modärna mattor för modärna hem”.

Textilkonst för generationer

Märta Måås-Fjetterströms mattor har funnits i de kungliga miljöerna i flera generationer.

– De har funnits i de helt privata rummen på slotten. Kungen själv är uppväxt med Märta Måås mattor i sitt hem, han har haft dem omkring sig från sin barndom. Men detta är okänt för de flesta. Orsaken, berättat intendent Kerstin Hagsgård, är att man alltid har skilt på de offentliga kungliga miljöerna och de privata rummen. Det finns, och har alltid funnits, mindre, mer ombonade bostadsrum bakom praktsalarna. Man har använt mattorna i rum som var lite mindre formella.

Beställningar till kungliga rum

Kungens föräldrar prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla möblerade Haga med till exempel mattorna Fågelträdet, som formgavs särskilt för prinsparet 1933, och den djärvt mönstrade mattan Joakim. En liten bit från Haga Slott ligger Ulriksdal, där ett vardagsrum inreddes som bröllopsgåva åt kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och kronprinsessan Louise 1923–25. Här finns mattan Ulriksdal, som har komponerats speciellt för rummet. Ulriksdal kom att bli början på en lång rad beställningar till Gustaf VI Adolfs hem. Men det var inte första gången Märta Måås-Fjetterströms textilier uppmärksammades
av de kungliga.

Tilldelas medalj av Gustav V

När kronprins Gustaf (VI) Adolf och hans första gemål Margareta övertar sommarslottet Sofiero vid Helsingborg, gör den konstnärliga kronprinsessan rent hus med de murriga, oskarianska inredningarna. Till dessa hemtrevliga miljöer tillför sedan Gustaf VI Adolf åtskilliga av Märta Måås-Fjetterströms textilier.

– Väldigt tidigt inser man att hon är något utöver det vanliga.

Också Gustaf V uppmärksammar hennes produktion. Redan 1924 tilldelar han Märta Måås-Fjetterström medaljen Litteris et Artibus, den förnämsta utmärkelse en kvinna kunde få vid den här tiden. Väldigt tidigt inser
man alltså att hon är något utöver det vanliga, säger Kerstin Hagsgård.

"En stark signal till Kultursverige"

Men den kunglighet som hade störst betydelse för Märta Måås-Fjetterström var ändå Gustaf VI Adolf, som började köpa in Märta Måås-mattor på allvar under 1930-talet. Det var allmänt känt att kungen varje sommar besökte Måås-Fjetterströms ateljé, och det ägde sin betydelse för denna kvinnliga entreprenör.
– Kungens stöd var en stark signal till Kultursverige.

Gustaf VI Adolf hade överhuvudtaget ett stort intresse för svenskt konsthantverk. Han hade en avancerad smak och köpte tidigt in verk från unga, djärva keramiker som Berndt Friberg och Carl-Harry Stålhane.

– För de svenska konsthantverkarna var kungens inköp enormt betydelsefulla. Dessutom, vilket är mindre känt, gjorde han varje år stora inköp av unga tecknares verk. 1972, året innan han dör, köper han exempelvis in en blyertsteckning av en ung Lena Cronqvist.

Tidlös design och kungliga gåvor

Märta Måås-Fjetterström hade sin konstnärliga
grund i traditionellt svenskt hantverk och den skånska mönsterskatten. När man ser en hypermodern matta som Blå plump som med sådan självklarhet gör sig hemmastadd i dagens miljöer, är det nästan ofattbart att hon en gång var kurskamrat med Elsa Beskow på Högre Konstindustriella skolan (nuvarande Konstfack). Märta Måås-Fjetterström föddes 1873, men hennes design tillhör en annan, nyare tid.

Kungahuset köpte även in Märta Måås-mattor för att ge bort som gåvor. När den svenska prinsessan Märtha 1929 gifte sig med den norske kronprinsen, fick hon mattan Hästhagen i bröllopspresent. Och när drottning Elizabeth II av Storbritannien kom på statsbesök 1956 fick hon mattan Vita Spetsporten i gåva av kungen.

När Märta Måås-Fjetterström dog 1941 fortsatte kungafamiljen att stödja verksamheten. Och när hennes textilier under 1970-och 80-talen på många håll ansågs omoderna, blev de kvar i de kungliga samlingarna.
– "Slit och släng" finns inte på de Kungliga
slotten. Här använder man och vårdar de föremål man har.

Toppbilden: Mattan Ulriksdal specialbeställdes till vardagsrummet på Ulriksdals slott 1923. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungligaslotten.se

Kungafamiljen uppmärksammade tidigt Märta Måås-Fjetterströms konsthantverk. Förutom egna inköp och besök till hennes verkstad, köptes hennes textilkonst att ge bort i kungliga gåvor, bland annat till Elisabeth II av Storbritannien. Arkivbild från Märta Måås-Fjetterström AB.

Stora vardagsrummet på Ulriksdal var stockholmarnas gåva till kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise 1923, och till rummet beställdes mattan av Märta Måås, den enda i sitt slag. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungligaslotten.se

Märta Måås-Fjetterströms verksamhet låg Kungens farfar och farfars far varmt om hjärtat och de beställde ett betydande antal mattor. Foto: Hans Karlsson

Gustav VI Adolf besökte årligen Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Bilden är från 1970. Foto: Hans Karlsson

Gustav V hade stort intresse för konsthantverk, själv broderade han. Kungen uppmärksammar Märta Måås-Fjetterström verk bland annat genom att förläna henne en medalj. Foto: Bernadottebibliotekets arkiv.

Mattan Mr G av Märta Måås-Fjetterström. "Mr G" var Gustav V:s alias när han deltog i tennistävlingar. Mattan ses i den digitala utställningen, klicka på bilden för att starta turen.

Utställningskommissarien Kerstin Hagsgård, intendent vid Kungl. Husgerådskammaren, berättar här historien om kungafamiljen och Märta Måås-Fjetterström. Foto: Emma Fredriksson/Kungligaslotten.se

"se på mattorna – Det är jag"
Märta Måås-Fjetterström